Jag är Kratos

Jag klättrar, springer, hoppar, undviker attacker från fienden. När jag svingar mina Blades of Chaos - en gåva av Ares - dör mina fiender som flugor. Athena berättar att Morpheus tappat en skruv och lagt ett sömpiller i alla gudarnas glas så att de sover som barn. Saker och ting förbättras inte av att solen är permanent borta heller. Klart man blir förbannad.

Temperamentet förbättras inte direkt när jag, för fjärde gången, möter samma bevingade råtta som jag ska spöa på och får sån kramp i händerna att jag är tvungen att ta en timeout. Joggen på PSP portable lämnar avtryck på vänster tumme. Höger tumme är helt slut efter ihärdigt hamrande på rektangel plus triangel och jag hör musiken i huvudet trots att jag plockat av mig lurarna.

God of War: Chains of Olympus. Vilken spelkänsla.