Live in ze now

Min klippa och min bäste vän Richard lyssnar, funderar och analyserar. På sätt och vis känns 05.30 väldigt avlägset och när vi pratat om det som hänt mår jag bättre och det känns som att jag bara upplevt en mardröm. Detaljerna har bleknat i mitt minne och tårarna kommer inte ut längre.

Men det ändrades lite grann när jag såg det intorkade blodet på mina Converse.

Orka älta!, tänkte jag. Sen gick vi på 007, käkade popcorn och jag retade Wataru - vilket har blivit lite grann av en fritidsyssla då han fortfarande kreditkortas. Och jag nämnde ingenting om det jag fick uppleva tidigare idag.

Palla älta liksom.