På Arlanda igen

Jag är knappt vaken. Har sovit mindre än tre timmar, panikpackade imorse och glömde säkert hälften hemma. Men hur mycket kan jag egentligen glömma? Jag åker fan hem på måndag.

Det sitter en grupp övre medelåldersmänniskor som är påverkade av alkohol - klockan är 06.25 as I write - och de skrattar och skränar som fiskmåsarna till tonåringar på t-banan brukar göra. Hör jag "oona särrviesa pår favår" en gång till får nog security rycka in för att jag ska sluta bitchslappa de där hårt upprepande idioterna.

Nu: till gejten.
Nästa inlägg kommer när jag gått vilse på Heathrow.